Det är fortfarande varmt men hösten är absolut här, i morse kunde jag inte böja fingrarna pga svår värk.

Då var det äntligen dags igen, att rida alltså. Har ju inte ridit ordentligt sedan... juni. Petter får jag inte rida förrän i slutet av september. Men Bönan däremot. Och säg den fyraåring man kan sätta sig upp på, bara sådär efter sommarlov. Ja, hon är en sån häst i alla fall. Jag tycker att hästarna känns så himla positiva och glada när de fått vilat länge på sommaren. Vi tog det lugnt såklart, mest skritt med lite böjning, ömsom på lång tygel, och ömsom på tygeln vilket sitter som en smäck nu, även om hon inte är helt stadig. Två kortare travsträckor blev det också, och wow, hon tog ut steget och kändes inte trippig alls. Prövar en ny sadel - amerigo DJ - som är gjord för ryggar som sluttar upp bak. Dock gled den fram något vilket kan bero på att hon har en gräsmage som sadelgjorden inte sitter så bra på. Nästa ritt ska jag prova med en padd, så får vi se, annars blir det nog svanskappa tills gräsmagen är borta.

När vi var i London och gick runt i affärerna kom jag på mig själv med att titta på "fina" kläder, dvs stadskläder; tajta klänningar, vita blusar (!) och små nätta skor, smink och annat trams. Sådant är ju inte direkt optimalt när man ska ut till hästarna, eller ta en "nap" med tre smutsiga hundar. Nåja, i ett annat liv kanske, när barnen flyttat hemifrån och jag har slutat med hästar. Kanske. Det enda jag köpte i London var två T-shirs och en rutig skjorta, perfekta i stallmiljö. Nelly fick den tajta klänningen och de nätta skorna får någon annan köpa. Funderar dock helt seriöst på att flytta till England och föda upp Welsh cobbar. Men inte idag.

Skulle vilja se en vuxen karl duscha i vår hoteldusch, mitt huvud är centimetrar från taket. Långpromenad igen, letade rätt på den lilla stora gatan Carnaby St som inte längre är vad den en gång var. När jag var i London på åttiotalet var det en punkgata, inte längre. Naturligtvis letade jag som en tok efter en hästaffär, frågade typ alla och ingen visste. Råkade gå förbi några hästar i Hyde Park och frågade dom, som hade en liten affär vid sitt stall. Tyvärr fanns där inget som jag ville ha, hade ju suktat efter ett Engelskt kandar. Hästarna såg väldigt less ut, hade ingen hage och små sovplatser. Vidare. På ett fik som vi vilade på upptäckte Nelly att hon helt plötsligt att hon hade internettillgång - ansiktsuttrycket på henne då (som julafton) så vi var ju tvugna att sitta en stund.

Utnämnd till "vila-fötterna-dagen". Tillbringades i malen, Nelly fick manikyr, bakelser till lunch och naturligtvis fredagspizza (traditioner ska bevaras). På kvällen bio - End of world - och vin som gick att köpa i kassan på bion.

Täta pauser med sockerförtäring är helt nödvändig. Glass är bäst, men även kakor och choklad går bra. Passa på att ta ett glas vin själv. Viss shopping är också nödvändig för att hålla vederbörande på gott humör, snygga killar längs vägen är ett plus men inget du kan påverka. Gör också gärna bort dig några gånger, men om du går fel får du inte erkänna det utan smyga in er på rätt väg igen. Tunnelbana hem och en god middag gör underverk!

Promenerade i tio timmar, Oxford St, Picadilly, Trafalgar sq, Downing St, Big Ben, Themsen och sen lurade Nelly upp mig i London eye, var livrädd hela färden, helt säker på att golvet skulle ge vika och att vi skulle drunkna i Themsens skitiga vatten.

Frukost bestående av bröd och  marmelad, gästerna med stora plånböcker fick engelsk frukost. Nelly var nöjd med bröd och så länge jag blir mätt och slipper äta gröt är jag nöjd. Sen var det till att börja gå, gick genom Hyde Park, var in en sväng på Harrods. Älskar atmosfären!

Lägg märke till alla corgisar      

På "vår" gata i stan