Jag börjar tro att det är så att ston är smartare, eller i alla fall mycket mer nyfikna. I mitt stall pågår en outtalad tävling mellan mig och stona.

Det började med att Bönan sprang genom tråden upprepade gånger så ofta att man kunde tro att jag inte brydde mig om att stänga in henne i hagen alls. Jo, strömmen var på. Jag hade hit några erfarna bönder som utvärderade och konstaterade att tråden i hagen inte var så bra dragen, den stötte i jord både här och där. Pust. Så när våren kom och jag jagat häst nästan dagligen slet jag ner all tråd och satte upp ny, noga med att inte komma i kontakt med något som kunde jorda och bryta strömmen. Vi testade och jepp, då skulle det fungera då. Dom stannade i hagen ganska länge men en dag var dom ute på vift, jag sa till min man att nu är det fan någon som har varit här och öppnat hagen för trådarna ligger ner. Ja, det hände flera gånger och en gång råkade jag se hur det gick till. Dom öppnade själv. Ett av stona (fast båda kan) tog tag i plasthandtaget och lyfte helt enkelt av trådarna. Fritt fram! Överlistad igen. Åkte och köpte en bastant grind som sattes upp. Nu jävlar hade jag vunnit. Och det höll i sig ett bra tag, men härom veckan såg maken hur dom "pluppade ut" under grinden. Under! Hunden kommer inte ens under, hur går det till? Ja, upp med en tråd under grinden. Än så länge leder jag.

I stallet är det samma sak, de öppnar boxdörren och går ut och saboterer stallet, äter upp soffan, trampar sönder spånsäckar och det absolut värsta - tar sig Oväder (till salu) ut så öppnar hon åt de andra, sen har dom party. Vad göra? Nu har jag satt lås nertill på boxarna, dit når dom inte. Petter klarar sig med ett lås, han öppnar inte själv. Vad ska dom hitta på härnäst? Allt jag vet är att kampen fortsätter. Måtte jag vinna. Bilden visar Bönan i full färd med att öppna dörren.